I undervisnings- och kulturministeriets förslag föreslås att högskolorna från och med den 1 augusti 2028 ska kunna ordna avgiftsbelagd examensutbildning som öppen högskoleundervisning. Reformen skulle gälla universitetens kandidat- och magisterexamina samt yrkeshögskolornas YH- och högre YH-examina.
Finlands mål är att andelen högskoleutbildade bland 25–34-åringar ska närma sig 50 procent före 2030. Målet är värt att stödja, men regeringens föreslagna metod för att nå det – att utöka den avgiftsbelagda examensutbildningen inom den öppna högskoleundervisningen – svarar inte mot de viktigaste utmaningarna för Finlands utbildningsnivå.
”Om vi vill höja utbildningsnivån i Finland måste vi göra högskoleutbildningen mer tillgänglig, inte bygga nya betalningsmurar på vägen till en examen. En hållbar väg framåt är inte att den som inte får en studieplats erbjuds möjligheten att köpa sig en examen”, säger Aapeli Rytkönen, ordförande för Centernstuderande.
Finlands problem är inte bristande vilja att utbilda sig, utan att antalet nybörjarplatser vid högskolorna är för litet. Enligt OECD är ett begränsat utbud av studieplatser en av de viktigaste orsakerna till Finlands låga utbildningsnivå. År 2024 antogs endast 43 procent av de 18–24-åringar som sökte till en högskola för första gången. För att höja utbildningsnivån måste framför allt fler unga få möjlighet att inleda högskolestudier och redan från början få tillräckliga förutsättningar att slutföra sin examen.
”Avgiftsfri utbildning är en av de viktigaste grundpelarna för jämlikhet i det finländska samhället. Alla ska ha möjlighet att sträva efter en högskoleexamen, oberoende av den egna eller familjens ekonomiska situation. Möjligheten att utbilda sig får inte bero på om man lyckas skrapa ihop tillräckligt med pengar ur sparkassan”, betonar Milla Veteläinen, ordförande för Centerns ungdomsförbund.
Centerns ungdomsförbund och Centernstuderande kräver att högskolornas nybörjarplatser i stället för en avgiftsbelagd genväg får permanent och långsiktig finansiering. Engångssatsningar räcker inte, eftersom högskolorna behöver förutsägbara resurser för att anställa personal, utveckla undervisningen och varaktigt utöka ett högklassigt utbildningsutbud. Det kontinuerliga lärandet bör utvecklas genom arbetslivsinriktade kompetenshelheter och kortare examina som är fristående från examensutbildningen, i stället för att hela högskoleexamina görs avgiftsbelagda. På så sätt kan kompetensen uppdateras i olika livssituationer utan att man ger avkall på avgiftsfri examensutbildning.
”Att höja utbildningsnivån är ett politiskt värdeval. De offentliga finansernas svåra läge undanröjer inte behovet av att investera i finländarnas kompetens. Om Finland vill klara sig i framtiden måste vi värna om utbildningen också när ekonomin är ansträngd. Avgiftsfri högskoleutbildning är inte bara en utgiftspost som man ska leta efter nya betalare till, utan en grundläggande investering i Finlands framtid”, säger ordförandena avslutningsvis.
Mer information:
Aapeli Rytkönen
Ordförande för Centernstuderande
+358 45 841 3580
aapeli.rytkonen@kol.fi
Milla Veteläinen
Ordförande för Centerns ungdomsförbund
+358 44 979 4321
milla.vetelainen@keskustanuoret.fi